När jag satt på jobbet ville jag att tiden skulle skynda sig så jag kunde åka till stallet och rida i det fina vädret, men efter massa krabb innan jag kom till stallet så var jag inte alls lika sugen. Kallt som tusan var det också med snålblåst. Begav mig ut iallafall och ritten började ju inte så bra, Lookie bestämde sig för att frysa fast i marken när några ungar spelade bandy intill vägen. Jag fick knappt kontakt med henne och halsen/huvudet vägde helt plötsligt ett ton. Efter att ha joxat och fick fram henne en bit och stannade henne själv hoppade jag av och ledde förbi henne. Svor åt mig själv att jag inte vågar sätta mer press på fis-hästen. Hoppade upp och red vidare, sicksackade mellan ispartier på vägen och kom bort till vägkrysset. Där kan man välja att antingen följa grusvägen eller asfaltsvägen, jag valde det första men då fryser hon fast igen!! Förbaskat också, så fort hon försökte vända, vände jag henne tillbaka samma håll för att hon skulle tänka framåt.. Fick åter igen hoppa av efter att ha fått fram henne en bit. Hoppade upp efter en bit & då frös hon igen. (Ja, är man så dum som ryttare så får man skylla sig själv.) Försökte och försökte och försökte men lyckades inte få fram henne utan hon började backa istället. Hoppade av IGEN! och ledde henne en längre bit, nu tänkte jag att nu fick det vara nog. Ska hon hålla på med mig på ryggen så ska hon få veta att det är ingen trevlig upplevelse när matte är på marken.

När jag hoppade upp hade jag bestämt mig, om hon bråkar en gång till, då ska jag bara få fram henne.. om jag så ska hålla på hela natten. Men då går hon som om ingenting har hänt?! Hon kanske kände det på sig jag vet inte. Restebn utav rundan gick bra. Det var halt på sina ställen så vi tog det lugnt men kunde galoppera kortare bitar.

När jag tänker efter så borde jag inte rida när jag är på dåligt humör. Hon fattar direkt och jag står där som ett fån och tycker mig inte reda ut situationen. Men när jag bara får tänka till lyckas jag alltid. Det blir kortslutning i hjärnan först och det tar en stund innan verksamheten är tillbaka där inne   

Summan av kardemumman är att jag borde lyssna mer på Lookies signaler, vara med lyhörd. För oftast är det faktiskt jag som gör fel, på hemvägen satt jag och tjuvhöll henne och då flaxade hon med huvudet och jag blev irriterad på henne. Men insåg ganska snart att jag satt och höll henne i munnen.. inte särskilt snällt tyckte hon säkert.

I traven hittar hon alltid formen och hon bär sig själv. Jag har ingen framtung häst. I skritten har hon mer tid att titta på saker och känns inte alls lika focuserad, men egentligen är det JAG som har mer tid att tänka då. Ja, svårt att förklara men det blev en ganska mysig runda iallafall!

 

Pauline

5 mars 2010 10:13

Du har helt rätt i att man ska vare sig rida eller träna häst när man inte har en egen bra känsla, dem läser av en som en öppen bok och tar tillfället i akt. Bra att du analysera situationerna, det lär man sig en massa på och kan förekomma situationen nästa gång.
Ett tips: om hon är ofokuserad när du skritta så kan du göra lite sidvärtes rörelser, stanna, backa eller nåt annat så hon blir tvungen att lyssna på dig.

Kämpa på i det kalla vädret så hörs vi

Kramis

http://farax.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nä, nu tröttnade jag på att inte få vara kreativ och kunna bestämma egen design. Dessutom har bloggplatsen krånglat något fruktansvärt när man ska lägga in bilder. Ni finner mig åter på: www.finpixia.se . Uppdatera era länkar så ses vi där! ...

Dagen har varit kantad av möte, möte och möte! Gjorde dock lite nytta på jobbet först. Lookie fick vila idag jag hade ett möte på lillebrors skola som väntade. Mamma och jag var där och ja.. det gick väl sådär kan jag tycka. Alltid svårt med barn.....

Det blir lite glest mellan inläggen men det beror på att det är mycket att förbereda inför resan. Lookie är i stallägarens trygga vård och det känns verkligen bra. Bättre stand-in kunde hon absolut inte få. Jag har precis gjort hjälp-listorna klara o...

Idag gick jag, Svensson och Lookie på promenad i byn. Jätte skönt väder och hon skötte sig jätte bra. När v kom tillbaka fick hon å ut i hagen med ett tunnare täcke på sig.. det var så varmt i solen så ett vintertäcke var att överdriva. Det nya röda ...