Nu är helgen snart slut. I lördags tog jag in Lookie runt lunchtid för att gå en liten promenad med henne, vi har stängt av hagen så dom inte kan gå upp i skogen så dom har mindre yta att röra sig på. Förra vintern var det inte lika mycket snö så då brukade jag släppa Lillen i paddocken minst en gång om dagen under hans vila så han fick röra på benen och sträcka ut ordentligt. Efteråt fick hon komma in, torka till och äta hö & lite kraftfoder. Sen kom Svensson och hämtade mig igen. Det är lite läskigt att köra när vägarna är täckta med snö.

Eftersom jag var ute en runda på statt igår, tog jag mig en välförtjänt sovmorgon. Jag brukar vakna ganska tidigt ändå men känslan av att veta att man inte måste gå upp är oslagbar! Träningen med Pauline fick ställas in eftersom det är för mycket snö och halt i paddocken. Så Svensson och jag körde upp till mamma. Där red mamsen och jag en runda på båda pållarna. Det är härligt att rida på de vägarna som inte är skottade. Jag tycker att jag börjar få kläm på Pytla och idag gjorde hon fina övergångar och accepterar när jag ber henne om något. Hon är en stressad liten själ och behöver en fast men väldigt trygg hand.

När vi kom hem igen hjälpte jag Svensson med lite jobbgrejer (snö-skottning, bra för musklerna!   ) sen åkte vi tillsammans till Lookan och tog in henne. Hon fick sig en ryktning. Hon är riktigt fin och blank i pälsen. Sen fick hon hoppa i pyamasen och gå in i boxen och mumsa hö. 

Så här mycket snö va det uppe hos mamma idag när Katta och jag skulle rida Isisarna. Det blev en runda på en orörd grusväg och där töltade vi så snön yrde. När vi sedan skulle ta galopp va det som om man flög framsom i en saga. Tills Dama fick rycket och hoppade rätt upp i luften och Pytla blev så rädd för henne att hon också hoppade upp i luften. Hur gick det med Katta och mig? Jo vi satt med armarna rätt upp och benen rätt ut! Det skulle vi haft med på film. Vi var iväg en timme och efteråt dressyrade kjag och Pytlan i hagen en pytte stund.

Åkte till min lilla pålle och hoppades för allt i världen att det skulle funka att rida i paddocken.. men hon halade när jag longerade så det blev ingen ridning. Ja, ibland blir det lite ofrivillig vila. Men vad gör det..? Så småningom är vi ute på vägarna och far med transporten   

Jag & Pytla, Katta & Dama och lillebror.

..kom idag!

Jag slutade jobba 12.30 idag och hade planerat att rida ut en sväng i skogen. Men, när jag kom fram till stallet vid 14 tiden så började det snöa och såg ut som på bilder. En halvtimme senare var det 1-2 cm!!

Jag hämtade in Lookie från hagen och ställde henne i gången. När hon tog ett steg fram backade jag henne. Ja hade velat ha det på film, för när jag demonstrerade hur jag hade gjort här hemma för Svensson skrattade han. Hrm, det funkade på Lookie iallafall. Sen andades jag.. och Lookie stod still. Så fort hon "gick över gränsen" blev hon tillrättavisad och snart stod hon om ett ljus, med halvt hängande huvud. Hon börjar tugga när jag har tillrättavisat henne och vi står och "chillar".

Jag klippte manen och ryckte pannluggen på henne idag. Vi behöver ju vara snygga tills på lördag.. (om det nu blir något bra underlag i paddocken)

Sedan fick hon gå in i boxen och äta hö medans jag fixade med annat.

Jag tänkte jag skulle försöka sammanfatta dagens lastning.

Först började Pauline visa mig hur jag skulle göra utan häst. Det gäller att vara snabb när det gäller. När vi tog ut Lookie skulle jag göra lastningen, shit.. jag hann inte ens blinka innan jag hade gett henne slak lina när hon stack åt sidan. Fan, jag fattar inte hur hon kan vara så snabb. För inte är det väl jag som är långsam?   Ja det gick ju inte så bra att jag skulle lasta så Pauline tog över och lugnet infann sig snabbt. Jag tyckte Lookie var jätte duktig. Hade jag varit lite mer blödig så hade jag stått och storlipat.. men, man får ju skärpa till sig.. haha!

Det känns som att vi har börjat nu, att vi är på gång.. Med väldigt mycket hjälp av Pauline. Men nu ska jag fasiken öva till kroppen blöder. Eh, eller iallafall så jag är tydlig som bara den i mitt kroppsspråk!

Pauline och Lookie..

Igår hade jag tagit semester för vi var ett gäng som skulle åka till Kosta Outlet och shoppa. Jag hade bestämt sedan innan att jag skulle hinna med stallet innan vi åkte vid 10.00 Vid sju tiden på morgonen ramlade jag innanför dörrarna i stallet. Red ett pass i paddocken och hon kändes jätte fin. Min lilla sötnos!

Idag hämtade jag Katta vid halv 9 och hörde upp till mamma för att rasta hennes isisar en runda. Det fick bli rundan med himlabacken. Vi skrattade så vi höll på att ramla av när vi töltade och galopperade. Katta tyckte det var väldigt mycket roligare att rida i sadel denna gången och jag hade bättre kontroll på Pytla med hennes nya bett. (tredelat med fasta ringar, samma som jag har på Lookie)

Här ser vi Dama och Katta på väg hem.. lit utav Pytla syns också.

Pytla mumsar hö:

och Dama också..: 

Sedan lämnade jag Katta på Verkö och körde ut till min lilla häst. Vi tog minsann en runda i skogen med en lång galopp mot slutet. Mötte två traktorer med släp och hon fick panik.. eller kanske var det jag.. Jag hoppade av iallafall när jag kände att jag inte kunde reda ut situationen. Jag hinner tänka att "hjälp! nu stegrar hon sig och så kommer jag hamna under henne igen" MEN JAG KANSKE KUNDE FATTA NÅGON GÅNG ATT HON INTE GÖR SÅ OM JAG HÅLLER MIG LUGN. Men tankarna hinner lixom före förnuftet. Jaja, några gånger måste det gå dåligt så jag kan uppskatta de gångerna när det går bra!     

Jag hann inte skriva igår för först va det julbord på jobbet. Det blev som vanligt, att man laddat länge men sen orkar man knappt få i sig en köttbulle. Efter jobbet åkte jag till stallet. Mockade, packade hö och satte mat innan jag gick bort till hagen och började ropa på hästarna. Hagen som dom går i är stor och mörk (!) Jag går ogärna upp i skogen och letar efter dom. Efter 20 min kommer dom traskandes.. åååh! Det blev ett pass i paddocken idag. Jag hade gett mig tusan på att hon skulle bli lösgjord i sidorna. Vilket jag lyckades med genom volt tillbaka ett antal gånger och serpentiner. Det som gör mig mest förvånad är att jag faktiskt får lite gratis, det fick jag ju aldrig med min förra häst. Där kunde man kämpa i flera timmar utan att få något tillbaka. Lookie var svettig när vi avslutade och jag lämnade henne inne med fleecetäcket på sig. Hon fick lite extra hö också, den lilla fåglen!

Lilla pållan trodde väl att hon blivit bortglömd idag när alla andra fick gå ut men inte hon. Ännu mer förvånad blev hon nog när jag ramlade innanför stalldörren kl 07.09 på morgonen.   Men hon insåg snart att det var allvar när den rutinmässiga borstningen började. Åh vad skönt det var att slippa spola benen. Visst, dom var fortfarande täckta med lera men den var iallafall torr så den var lätt att borsta av.

Gick ut på ridbanan och övade Paulines övningar. Jag skulle börja jobba kl 9 så jag kände minsann lite stress.. men tiden gick i slow-motion precis som övningen. Ställde henne mitt på ridbanan och hoppade och studsade runt omkring henne, klappade händerna och tog av mig jackan och slängde på henne medans jag hoppade. De få bilar som körde förbi oss undrade nog om jag blivit precis tokig!! Haha. Hon stod stillsamt och ibland kändes det som hon glodde på mig och undrade vad fan jag höll på med. Vi kan ju hålla tummarna att hon behåller samma lugn på söndag, eller iallafall en tiondel!

I eftermiddags har Sofie och lilla Elliott varit här. Hon har gått en snabbkurs i bildhantering och en mer snabblärd elev får jag nog leta efter. Hon riktigt sög in allt hon hörde och gjorde nästan precis samma sak efter en stund. Bildhantering är ett så brett och stort område och alla gör olika. Det viktigaste är att prova sig fram och ha kul. Medans Sofie satt och pillade med sina bilder så softade jag och Elliott.